Kärlek.

Idag är alltså kärleksdagen.
Nu gör jag något hightech, jag skriver detta 2 dgar innan och ställer in att den ska publiceras senare för just denna kärleksdag är jag på hundutställning med Plura och svettas av nervositet. Jag tror inte att jag kommer ha så mycket tid för kärlek denna dag.

Det betyder inte att jag inte känner kärlek. Jag känner så mycket gränslös kärlek ibland så att jag inte vet var jag ska ta vägen. Alldeles nipprig av kärlek är jag oftast men något annat kommer i vägen typ disk, barn, dammsuga, tvätt, handla, äta, kissa, skura golv, rasta hund, jobba, rensa i skräplådor, tvätta bil, betala räkningar, skälla på motvilliga barn, packa skolväska, läsa läxor, se på tv, stryka (astråkigt), vattna blommor.

Kort sagt, hela livet står i vägen när jag ska visa min kärlek. Typ.

Men jag älskar dig F. Jag älskar dig för att du är så varm om natten när jag fryser om tårna, jag älskar att du är en obotlig optimist och för att du har världens största hjärta. Jag älskar att du köper kläder och smycken till mig, i storlek 38, fast jag inte har haft den storleken på mååånga år. Jag älskar dig för att du är så stark när allt annat är så svagt och för att du alltid tror på mig och för att du alltid vill men kanske inte alltid kan. Jag älskar dina blåa ögon som oftast skrattar och dina varsamma händer som kan hela den ledsnaste själen.

Ok, ursäkta små bilder men orka liksom :)

Stora, jag älskar dig. Jag har älskat dig sedan den där dagen när de drog dig ur mig med tång. Jag älskar dig för att du är så egensinnig och envis. (sa jag att de använde tång?) Jag älskar din humor och din förmåga att se roligt i det tråkiga. Jag älskar dina strider för rättvisa och faktiskt, jag älskar din oreda och slarvighet för det är du.

Mellan, jag älskar dig. Jag älskar dig lika mycket som snö, som den dagen du föddes. Du är så vacker, kanske är det för att du bär ditt hjärta utanpå kroppen. Jag älskar din förmåga att lösa problem och din vilja att synas. Jag älskar vetskapen att du kommer att lyckas i livet och jag älskar att du och jag har lika när till ilska som till skratt.

Lilla, jag älskar dig med. Din lilla eftersläntrare, dig har vi fått för allt gott vi har gjort. Jag älskar dig som solen, du värmer när vargtimmen kryper inpå och ingen annan är vaken. Om du visste hur många gånger jag har krupit ner hos dig bara för att se dina ögonlock fladdra. Jag älskar dig för att du är en kropp av kärlek.
J&J, jag älskar er. Faktiskt. Det är en kliché att säga att ni alltid finns där men ni gör ju det. Jag älskar er för att ni inte bara finns för mig utan för alla i min familj. Jag älskar er för att med er får, och kan, man misslyckas men ändå fortsätta. Jag älskar er för er obotliga tidsoptimism och er livsglädje.

Och jag älskar mig själv. Oftast. För jag kan om jag bara vill och summan av kardemumman så har jag gjort fler bra saker än dåliga saker och det måste ju betyda något.

När man älskar, utplånar man lite av sig själv, man ger en bit för någon annan att hålla fast vid. Det är därför det gör så ont om man inte blir älskad tillbaka eftersom att man då saknar en bit, man är inte hel.

Men jag är så hel man kan bli.