Vi har hantverkare hemma. Två stycken som äntligen ska kakla stora badrummet på övervåningen. De kom tidigt imorse vilket gjorde att maken inte kunde ligga kvar i sängen. Hcp maken, handicapped. Så vi dukar frukost i vardagsrummet med tända ljus och DN och lokalblaskan. Nybakat bröd från Statoil. Vi smaskar och hummar medan vi läser.
Jag: vet du, vi är lyckliga vi.
Hcp make: jaså, vadå?
Jag: Med tanke på finanskrisen. Vi har inga dollars på banken, inga aktier, inga optioner och sånt shit. Behöver inte oroa oss. Vi kan bara luta oss tillbaka och se på när allt faller.
Hcp make: Hmm, ja, det har du rätt i.
Man känner sig lite förmer, lite posh när man sitter i soffan och äter frukost medans hantverkarna sliter. Herrskap och tjäsntefolk liksom.
Jag tror jag tar en tur upp på övervåningen senare och ser över deras arbete. Men jag ska vänta tills de börjar med att sätta kaklet. Då ska jag gå upp med en rynka mellan ögonen och säga: jahaaa, ni gjorde så däääär, okeeeeej, inte riiiktigt som på bilden.
Så får de nåt att tänka på de små hantverkarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar