Imorrn sticker jag, mellan och lilla, till landet breve.
Lite ridning, lite frisk luft, lite myspys framför brasan (oh yeah I wish). Lite släktingar osv osv.
Det är 55 mil dit. Thank God for dvd in the bil, jag säger då det.
Ingen mobbe, ingen data, bara tv med sporadiska kanalar. Det här kan bli intressant.
Tills jag e tillbaka kan ni ju följa den intressanta diskussionen hos Fotbollsfrun.
Som sagt, döm ingen.
Tjing!
tisdag 30 oktober 2007
Suck.
Så var vi igång igen.
Fotbollsfrun bloggar om att Ulrika Jonsson är white trash eftersom att hon nu väntar sitt 4e barn med en 4e man. Jag undrar varför Malin Wollin kallar henne white trash?
Jag är själv dotter till en kvinna som skaffade 3 barn med 3 män. Den 3e och sista lever hon med än idag, efter 30 år eller nåt. Inte så illa pinkat.
Varför dömer man en kvinna som reser sig upp efter ett krashat förhållande, tar med sig barnet, knegar på ensam, träffar en ny karl, tror på kärleken, får ett till barn och sen
-PADANG!-
så krashar det förhållandet med, trots att man gjort allt och lite till.
Skulle hon lägga sig ner och dö då?
Nej hon skrapar ihop resterna, knegar vidare ensam, fast med 2 barn nu, träffar kärleken igen OCH TUR VAR VÄL DET, för nu har han kommit för att stanna, och jag och brorsan fick en lillebror.
Jag är glad för Malins skull att hon hittade sin sambo och att det klickade rätt på en gång, det var väl turligt.
Men för alla andra som INTE träffade rätt första gången, vart buntar vi ihop och klubbar ned dem?
Får man bara en chans?
Är man en sämre mamma i ett sånt här läge?
När är det ok att ge upp och välja att leva ensam och inte föda fler barn, ett barn? Två barn?
Hade det varit legitimt om makarna hade dött, hade hon fått skaffa fler barn då?
Om hon hade adopterat alla barnen - hade DET varit bättre?
Är det något bra min mamma gjort, så var det att lämna min periodare till pappa, ta mig och brorsan och gå. Vem fan vet var vi hade varit idag om hon inte hade gjort det.
Jag är tacksam att min mamma träffade min styvfar för det gav henne lugn och ro och kärlek.
Jag väljer att tro att de dåliga saker och val jag har gjort i mitt liv, beror på mig själv och mitt dåliga omdöme, än att jag växte upp med en mamma som var "white trash" (enligt Malin Wollin).
Heja Ulrika. Ge aldrig upp, tro på kärleken. Älska dina barn och dina medmänniskor, behandla dem med respekt och tillit.
Nånstans tror jag att Malin Wollin föder en djuuuup avundsjuka mot alla som skaffar barn bara för att hennes sambo inte vill skaffa fler just nu. Billigt. White trash om man säger så....
Fotbollsfrun bloggar om att Ulrika Jonsson är white trash eftersom att hon nu väntar sitt 4e barn med en 4e man. Jag undrar varför Malin Wollin kallar henne white trash?
Jag är själv dotter till en kvinna som skaffade 3 barn med 3 män. Den 3e och sista lever hon med än idag, efter 30 år eller nåt. Inte så illa pinkat.
Varför dömer man en kvinna som reser sig upp efter ett krashat förhållande, tar med sig barnet, knegar på ensam, träffar en ny karl, tror på kärleken, får ett till barn och sen
-PADANG!-
så krashar det förhållandet med, trots att man gjort allt och lite till.
Skulle hon lägga sig ner och dö då?
Nej hon skrapar ihop resterna, knegar vidare ensam, fast med 2 barn nu, träffar kärleken igen OCH TUR VAR VÄL DET, för nu har han kommit för att stanna, och jag och brorsan fick en lillebror.
Jag är glad för Malins skull att hon hittade sin sambo och att det klickade rätt på en gång, det var väl turligt.
Men för alla andra som INTE träffade rätt första gången, vart buntar vi ihop och klubbar ned dem?
Får man bara en chans?
Är man en sämre mamma i ett sånt här läge?
När är det ok att ge upp och välja att leva ensam och inte föda fler barn, ett barn? Två barn?
Hade det varit legitimt om makarna hade dött, hade hon fått skaffa fler barn då?
Om hon hade adopterat alla barnen - hade DET varit bättre?
Är det något bra min mamma gjort, så var det att lämna min periodare till pappa, ta mig och brorsan och gå. Vem fan vet var vi hade varit idag om hon inte hade gjort det.
Jag är tacksam att min mamma träffade min styvfar för det gav henne lugn och ro och kärlek.
Jag väljer att tro att de dåliga saker och val jag har gjort i mitt liv, beror på mig själv och mitt dåliga omdöme, än att jag växte upp med en mamma som var "white trash" (enligt Malin Wollin).
Heja Ulrika. Ge aldrig upp, tro på kärleken. Älska dina barn och dina medmänniskor, behandla dem med respekt och tillit.
Nånstans tror jag att Malin Wollin föder en djuuuup avundsjuka mot alla som skaffar barn bara för att hennes sambo inte vill skaffa fler just nu. Billigt. White trash om man säger så....
måndag 29 oktober 2007
Måndag
Jag borde skriva något intressant och catchy, berätta om den finfina helgen.
Men efter att ha vägt mig igår vill jag bara sätta mig i ett hörn och dö en långsam död.
Det här är inte roligt. Jag skrattar inte.
Jag väger nu lika mycket som när jag kom in på BB för att föda stora.
Jag är inte gravid.
Helvetes jävla sunk skiiit!
Jag ska nu fundera på om jag ska leva lite till och ta tag i detta eller om jag bara ska sura och ta en chokladbit till. Jag som inte ens äter choklad. Så mycket.
Det här är sorgens dag.
Men efter att ha vägt mig igår vill jag bara sätta mig i ett hörn och dö en långsam död.
Det här är inte roligt. Jag skrattar inte.
Jag väger nu lika mycket som när jag kom in på BB för att föda stora.
Jag är inte gravid.
Helvetes jävla sunk skiiit!
Jag ska nu fundera på om jag ska leva lite till och ta tag i detta eller om jag bara ska sura och ta en chokladbit till. Jag som inte ens äter choklad. Så mycket.
Det här är sorgens dag.
fredag 26 oktober 2007
Fredag
Annars så är det fredag idag för er som inte har koll.
Det betyder tacos och idol hemma hos oss, idag dessutom med mormor och morfar.
Stora ska på fritidsgården och mellan ska på spökkväll med skolan så det kommer bli sten, sax påse angående vem som ska skippa rödvinet och skjutsa/hämta.
Lilla kommer att sitta mellan oss i soffan och njuuuta av att vara herre på täppan, om så bara för en kort stund.
Det betyder tacos och idol hemma hos oss, idag dessutom med mormor och morfar.
Stora ska på fritidsgården och mellan ska på spökkväll med skolan så det kommer bli sten, sax påse angående vem som ska skippa rödvinet och skjutsa/hämta.
Lilla kommer att sitta mellan oss i soffan och njuuuta av att vara herre på täppan, om så bara för en kort stund.
Skoja bara.
Glöm det där om att jag var överens med Mellan om vinterjackan, det hade hon strukit ur dagordningen när hon kom upp imorse. Hon skulle inte ha någon satans jävla arsel ful vinterjacka.
När mellan blir arg/sur/irriterad/förbannad/åsidosatt så osar det svavel ur munnen på henne. Som med allt annat med henne får man välja striden. Jag ber henne sluta svära men måste ändå ha i bakhuvudet att: vad är värst, att hon svär eller
- smackar på lillsyrran som står farligt nära
- rusar it i hallen/köket/badrummet och river allt i golvet
- smackar på mig
så då låter vi svärandet vara för på något sätt är det en ventil. Fine with me.
Vi tillbringar ca 40 min med att diskutera (jag) och tokskrika (hon) angående jackan. Hon har som alltid 1000 argument och anledningar men jag är också verbal och bemöter allt med: det är 2 grader ute, jag vill inte att du ska bli sjuk, du ska ha vinterjackan. Punkt.
Hon tar den på sig.
Sen kommer den inte sitta på hela dagen, I know, men ett litet steg på vägen är vi.
För er som inte vet så har vi det så här alla årstider, vantar, mössor och halsduk är nästa steg. Sen kommer klumpiga vinterskor osv osv osv. Till våren börjar vi om igen men de striderna går fortare, hon klär hellre av sig än på sig.
Fast jackan är verkligen asful och tråkig OCH arvegods så idag åker jag och köper henne en ny fräsig jacka. Bara för att jag älskar henns så tokmycket.
När mellan blir arg/sur/irriterad/förbannad/åsidosatt så osar det svavel ur munnen på henne. Som med allt annat med henne får man välja striden. Jag ber henne sluta svära men måste ändå ha i bakhuvudet att: vad är värst, att hon svär eller
- smackar på lillsyrran som står farligt nära
- rusar it i hallen/köket/badrummet och river allt i golvet
- smackar på mig
så då låter vi svärandet vara för på något sätt är det en ventil. Fine with me.
Vi tillbringar ca 40 min med att diskutera (jag) och tokskrika (hon) angående jackan. Hon har som alltid 1000 argument och anledningar men jag är också verbal och bemöter allt med: det är 2 grader ute, jag vill inte att du ska bli sjuk, du ska ha vinterjackan. Punkt.
Hon tar den på sig.
Sen kommer den inte sitta på hela dagen, I know, men ett litet steg på vägen är vi.
För er som inte vet så har vi det så här alla årstider, vantar, mössor och halsduk är nästa steg. Sen kommer klumpiga vinterskor osv osv osv. Till våren börjar vi om igen men de striderna går fortare, hon klär hellre av sig än på sig.
Fast jackan är verkligen asful och tråkig OCH arvegods så idag åker jag och köper henne en ny fräsig jacka. Bara för att jag älskar henns så tokmycket.
torsdag 25 oktober 2007
Höstdag.
Jag tar ledigt en förmiddag och tillbringar den i Mellans klass. En trevlig klass. En trevlig fröken. Och min vackra mellan som sitter så snällt på sin stol och läser så att ögonen blöder, tyst och stilla. Jag sträcker på mig och smeker henne över kinden och är så jävla stolt för även om dessa stilla ögonblick är ack så få så kan och vill hon och aj bara löv her.
Anyway, vi går ut i skogen och en del av de ack inte så fina och mysiga barnen släpar sina Vans-beklädda fötter, stoppar frusna fingrar längre in i täckärmen (det är för fan 1+ grad ute, ta på er kläder!) och suckar och stööönar "vi viiiill inte, hur lääänge ska vi vara hääär, när ska viiii gååå hem, jag är hungriiiig" och jag liksom hajar till och wtf, så här lät man i högstadiet, inte när man gick i 3an, då älskade man fröken, man älskade att gå i skogen och samla vackra löv som man gjorde vacka hösttavlor och man bugade och bockade när man fick en äppelklyfta.
Idag kastade en del av barnen äppelklyftan för den hade blivit lite bruuun!
Jävlars, nu insåg jag varför jag inte blev lärare, man får ju inte aga barn i skolan. Inte ryta i heller.
För att ni ska förstå hur sträng (elak) jag är: mellan ville inte ta på sig varmare kläder eller tjockare strumpor i gummistövlarna och jag lät henne gå bara för att 1 timme kunna säga; vad var det jag sa? Nä, inte riktigt så men mellan accepterar inte bara ett faktum utan det ska överbevisas och bara för att jag sa imorse att det var kallt och ruggigt så betyder det inte i hennes värld att det är så men nu insåg hon det själv vilket resulterar att hon (i hennes värld) tycker att det är dags att ta fram vinterjackan. Jag nickar och tänker inom mig; I am a manipulative son of a .... he he he....
Kommer strax en fin bild på fina skogen...
Anyway, vi går ut i skogen och en del av de ack inte så fina och mysiga barnen släpar sina Vans-beklädda fötter, stoppar frusna fingrar längre in i täckärmen (det är för fan 1+ grad ute, ta på er kläder!) och suckar och stööönar "vi viiiill inte, hur lääänge ska vi vara hääär, när ska viiii gååå hem, jag är hungriiiig" och jag liksom hajar till och wtf, så här lät man i högstadiet, inte när man gick i 3an, då älskade man fröken, man älskade att gå i skogen och samla vackra löv som man gjorde vacka hösttavlor och man bugade och bockade när man fick en äppelklyfta.
Idag kastade en del av barnen äppelklyftan för den hade blivit lite bruuun!
Jävlars, nu insåg jag varför jag inte blev lärare, man får ju inte aga barn i skolan. Inte ryta i heller.
För att ni ska förstå hur sträng (elak) jag är: mellan ville inte ta på sig varmare kläder eller tjockare strumpor i gummistövlarna och jag lät henne gå bara för att 1 timme kunna säga; vad var det jag sa? Nä, inte riktigt så men mellan accepterar inte bara ett faktum utan det ska överbevisas och bara för att jag sa imorse att det var kallt och ruggigt så betyder det inte i hennes värld att det är så men nu insåg hon det själv vilket resulterar att hon (i hennes värld) tycker att det är dags att ta fram vinterjackan. Jag nickar och tänker inom mig; I am a manipulative son of a .... he he he....
Kommer strax en fin bild på fina skogen...
onsdag 24 oktober 2007
Gnäll.
Att jobba hemma är så jävla trist.
Nu ska jag äta lunch och värmer lite Kelda Thai soppa. Hur trist är inte det? Jag skulle inte äta soppa på jobbet om jag så hade en pistol mot huvudet.
Ingen som vill gå ut och röka. Ingen som vill berätta skvaller. ingen som vill ha hjälp med very important saker, nu på studs. Ingen som vill ta en snabb fika. Ingen idé att fixa håret eller ta nya tröjan. Ingen som vill visa nån rolig sak på youtube.
Bara jag och min dator. Och min mobil.
Och ett sanslöst stökigt hem i bakgrunden som ropar varje gång jag rör mig från kontorsstolen.
Sånt här får man hemorrojder av.
Att jobba hemma är sjukt överskattat. Just nu, idag, skulle jag gärna sitta i kassan på ICA för då kan man inte jobba hemma.
Varför jag gör det?
18 mil. Jag säger bara det. 18 fuckin mil.
Nu ska jag äta lunch och värmer lite Kelda Thai soppa. Hur trist är inte det? Jag skulle inte äta soppa på jobbet om jag så hade en pistol mot huvudet.
Ingen som vill gå ut och röka. Ingen som vill berätta skvaller. ingen som vill ha hjälp med very important saker, nu på studs. Ingen som vill ta en snabb fika. Ingen idé att fixa håret eller ta nya tröjan. Ingen som vill visa nån rolig sak på youtube.
Bara jag och min dator. Och min mobil.
Och ett sanslöst stökigt hem i bakgrunden som ropar varje gång jag rör mig från kontorsstolen.
Sånt här får man hemorrojder av.
Att jobba hemma är sjukt överskattat. Just nu, idag, skulle jag gärna sitta i kassan på ICA för då kan man inte jobba hemma.
Varför jag gör det?
18 mil. Jag säger bara det. 18 fuckin mil.
Fejsbok
Alla är där. Typ.
Och är man där så är man där länge för allt tar ju sån jävla tid.
Man ska adda och poka, skicka öl, blommor och ägg. Man ska svara på quiezzes och frågesporter om Drutten & Gena. Man ska searcha och svara på friend request och svara på om man are into or not. Man ska bestämma sig vilken drink/film/musik/mode/era/bok man gillar, för att inte glömma maten. Spela poker och pakman, välja kostym till Halloween, sätta in bilder å fan o hans moster.
Alltså, allt sånt man gör in real life.
Och det här tar sån satans tiiiid! I slutändan är det ju inte ens roligt.
Roligast är att peppra folk med saker, speciellt dom som inte går in så ofta. Skitstressigt att gå in efter 2-3 dagar och ha 100 saker att svara på, adda, poka bla bla bla.
Mohahahhaha.
Det enda vettiga just nu är att joina gruppen Äktenskap för alla. Paolo Roberto är tydligen med i den "andra" gruppen, "Bevara äktenskapet". Där sjönk han på skalan, som en sten.
Och är man där så är man där länge för allt tar ju sån jävla tid.
Man ska adda och poka, skicka öl, blommor och ägg. Man ska svara på quiezzes och frågesporter om Drutten & Gena. Man ska searcha och svara på friend request och svara på om man are into or not. Man ska bestämma sig vilken drink/film/musik/mode/era/bok man gillar, för att inte glömma maten. Spela poker och pakman, välja kostym till Halloween, sätta in bilder å fan o hans moster.
Alltså, allt sånt man gör in real life.
Och det här tar sån satans tiiiid! I slutändan är det ju inte ens roligt.
Roligast är att peppra folk med saker, speciellt dom som inte går in så ofta. Skitstressigt att gå in efter 2-3 dagar och ha 100 saker att svara på, adda, poka bla bla bla.
Mohahahhaha.
Det enda vettiga just nu är att joina gruppen Äktenskap för alla. Paolo Roberto är tydligen med i den "andra" gruppen, "Bevara äktenskapet". Där sjönk han på skalan, som en sten.
måndag 22 oktober 2007
Flight of the conchordes
Den här serien vill jag bara seeee, nuuuuuuu. (Hej Pirate Bay, vi ses snart)
Sopranos har ju slutat (sämsta jävla slut nånsin, hade väntat mig så mycket mer) så nu har jag en ledig tv kväll, nämligen söndagar. Så om de kunde visa den här serien på söndagar vore jag glad.
Ok, måndagar funkar också.
Inte tisdagar, då är det Desperate.
Onsdagar, javisst.
Torsdagar...ok då.
Fredagar? Nej nej, Idol my man.
Lördag? Nja, kan funka.
Ska det vara så svårt?
Sopranos har ju slutat (sämsta jävla slut nånsin, hade väntat mig så mycket mer) så nu har jag en ledig tv kväll, nämligen söndagar. Så om de kunde visa den här serien på söndagar vore jag glad.
Ok, måndagar funkar också.
Inte tisdagar, då är det Desperate.
Onsdagar, javisst.
Torsdagar...ok då.
Fredagar? Nej nej, Idol my man.
Lördag? Nja, kan funka.
Ska det vara så svårt?
Vilken jävla helg.
Hå hå ja ja. Ibland blir det bara för mycket.
Fredagen tillbringades hos E, middag och 7 party. Den här gången komemr jag inte hem tomhänt tänkte jag och handlade friskt. Inte bara till mig he he, även till vänner och bekanta. Alla behöver få ha roligt, tänkte jag. Sen tänkte jag inte mer utan drack bara för mycket vin och buggade med E i hennes vardagsrum. Sen sov jag. Typiskt mig. Kör i 110 knyck och sen somna mitt i. Typ.
Lördagen hade vi bokat kryssning med bror och svägerska och det hade 2000 pers också gjort så båten var totalt smockfull och jag ångrar mig i vanlig ordning innan jag ens har klivit på båten ju! Varför gör jag det här? Jag vill heeeeeeem som Markoolio sjöng senare på natten, strax innan jag gick och la mig. Jag var en tant. Gick och la mig kl 12, läste en stund, släckte lampan och la mig på en axel och låg så i 5-6 timmar vilket betyder att axeln nu tokvärker.
Alla andra i sällskapet ramlade in mellan 0400 och 0630 och de var så sjuka dagen efter och önskade de också att de inte hade klivit på båten alls. Jag drack kaffe och läste tidningar och pillade mig i naveln. Och hade ont i axeln.
När vi hämtar barnen hos svärisarna, hugger det i hjärtat.
Alltså, they löv famor och farfar och har så kul o mysigt där men jag själv, undrar hur jag kan byta bort en helg på en sunkig jävla finlandsbåt istället för att tillbringa den med barnen.
Never again.
Fredagen tillbringades hos E, middag och 7 party. Den här gången komemr jag inte hem tomhänt tänkte jag och handlade friskt. Inte bara till mig he he, även till vänner och bekanta. Alla behöver få ha roligt, tänkte jag. Sen tänkte jag inte mer utan drack bara för mycket vin och buggade med E i hennes vardagsrum. Sen sov jag. Typiskt mig. Kör i 110 knyck och sen somna mitt i. Typ.
Lördagen hade vi bokat kryssning med bror och svägerska och det hade 2000 pers också gjort så båten var totalt smockfull och jag ångrar mig i vanlig ordning innan jag ens har klivit på båten ju! Varför gör jag det här? Jag vill heeeeeeem som Markoolio sjöng senare på natten, strax innan jag gick och la mig. Jag var en tant. Gick och la mig kl 12, läste en stund, släckte lampan och la mig på en axel och låg så i 5-6 timmar vilket betyder att axeln nu tokvärker.
Alla andra i sällskapet ramlade in mellan 0400 och 0630 och de var så sjuka dagen efter och önskade de också att de inte hade klivit på båten alls. Jag drack kaffe och läste tidningar och pillade mig i naveln. Och hade ont i axeln.
När vi hämtar barnen hos svärisarna, hugger det i hjärtat.
Alltså, they löv famor och farfar och har så kul o mysigt där men jag själv, undrar hur jag kan byta bort en helg på en sunkig jävla finlandsbåt istället för att tillbringa den med barnen.
Never again.
fredag 19 oktober 2007
TGIF!
Fast jag ska inte klaga, egentligen. Veckan har inte varit så stressig och knökig som den kan vara. Men det är ändå skönt med helg.
Fredagens bra: 7 fest hos E. Blir hur trevligt som helst.
Fredagens anus: missar ju Amanda i idol, blir till att kolla på webben.
Lördagens bra: kryssning med bror och svägerska, hur najs som helst! Utan barn, tjohooo!
Lördagens anus: eh? inget...
Söndagens bra: slappa på båten tillbaka till Stockholm, sen frukost, ligga o läsa i hytten. På kvällen, sista avsnittet av Sopranos, MISSA INTE! Sjukt bra!
Söndagens anus: troligtvis trött och bakis. Inte bja.
Fredagens bra: 7 fest hos E. Blir hur trevligt som helst.
Fredagens anus: missar ju Amanda i idol, blir till att kolla på webben.
Lördagens bra: kryssning med bror och svägerska, hur najs som helst! Utan barn, tjohooo!
Lördagens anus: eh? inget...
Söndagens bra: slappa på båten tillbaka till Stockholm, sen frukost, ligga o läsa i hytten. På kvällen, sista avsnittet av Sopranos, MISSA INTE! Sjukt bra!
Söndagens anus: troligtvis trött och bakis. Inte bja.
onsdag 17 oktober 2007
Lite allt möjligt.
Det var Desperate på TV igår och det missar man inte, om inte maken ska se hockey förstås så det blev miss de första 15 min.
I alla fall. När jag ser Tom (Lynettes man) så tänker jag alltid; undrar om Lynette vet att han är bög? Nej just det, det var ju i Melrose place det.
Det är ungefär allt jag tänker när jag ser Desperate, svårare än så är det inte.
Annat igår var att jag hade en ULTIMAT läxläsning med Mellan tjejen. Jag var ett GOTT FÖREDÖME. Jag var lugn, tappade inte tålamodet, skyndade inte på henne, fyllde inte i svaren på frågorna och räknade inte ut talen i förväg under matteläxan. Hon var så duktig, hon är så smart, aj löv her. Jag satt ner, heeela tiden, brevid henne. Pratade med lugn röst och styrde bort en störande lilla syster.
Knepet är att växla mellan läxorna. Först lite matte, sen lite svenska, sen lite annat och lite matte igen. Då håller hon humöret uppe och orkar ta sig an problemen som dyker upp. Istället för att sula boken i väggen, välta stolen, riva ner en blomma och krypa under bordet skrikande.
Vi har dessutom fått datum från BUP, nu är utredningen klar, nu ska vi få veta hur vi tar oss an framtiden. Jag skiter i om det blir en diagnos eller inte, det viktigaste är: kan vi få en
handlingsplan?? Gör om gör rätt liksom.
Sjukt är, vi fick vänta 1 år på att få till en utredning, själva utredningen tog en månad. WTF?
Annat är att kommunen säger nej till att bygga hus på den tomt vi vill bygga på. Kommunen har gett förslag på annat ställe att bygga på. Bajsställe. Kommunen kan ta sig i baken.
Vi drar oss tillbaka, slickar våra sår och återkommer med byggplaner/flyttplaner/andra planer.
I alla fall. När jag ser Tom (Lynettes man) så tänker jag alltid; undrar om Lynette vet att han är bög? Nej just det, det var ju i Melrose place det.
Det är ungefär allt jag tänker när jag ser Desperate, svårare än så är det inte.
Annat igår var att jag hade en ULTIMAT läxläsning med Mellan tjejen. Jag var ett GOTT FÖREDÖME. Jag var lugn, tappade inte tålamodet, skyndade inte på henne, fyllde inte i svaren på frågorna och räknade inte ut talen i förväg under matteläxan. Hon var så duktig, hon är så smart, aj löv her. Jag satt ner, heeela tiden, brevid henne. Pratade med lugn röst och styrde bort en störande lilla syster.
Knepet är att växla mellan läxorna. Först lite matte, sen lite svenska, sen lite annat och lite matte igen. Då håller hon humöret uppe och orkar ta sig an problemen som dyker upp. Istället för att sula boken i väggen, välta stolen, riva ner en blomma och krypa under bordet skrikande.
Vi har dessutom fått datum från BUP, nu är utredningen klar, nu ska vi få veta hur vi tar oss an framtiden. Jag skiter i om det blir en diagnos eller inte, det viktigaste är: kan vi få en
handlingsplan?? Gör om gör rätt liksom.
Sjukt är, vi fick vänta 1 år på att få till en utredning, själva utredningen tog en månad. WTF?
Annat är att kommunen säger nej till att bygga hus på den tomt vi vill bygga på. Kommunen har gett förslag på annat ställe att bygga på. Bajsställe. Kommunen kan ta sig i baken.
Vi drar oss tillbaka, slickar våra sår och återkommer med byggplaner/flyttplaner/andra planer.
tisdag 16 oktober 2007
Tråkigt.
Usch vad tråkigt det blev här på bloggen.
Men saken är den att jag faktiskt inte har något roligt, intressant, uppryckande eller nyfiket att skriva.
Helst skulle jag vilja gå i ide. Hela jag går på lågvarv och jag har till och med slutat tjata om att åka utomlands. Jag har gett upp. Ja, det har jag banne mig.
Men saken är den att jag faktiskt inte har något roligt, intressant, uppryckande eller nyfiket att skriva.
Helst skulle jag vilja gå i ide. Hela jag går på lågvarv och jag har till och med slutat tjata om att åka utomlands. Jag har gett upp. Ja, det har jag banne mig.
Skillnad på stön och skrik.
De fick 4 år fängelse och böter, herrarna från Stureplan.
Den ena av dem har suttit häktad 2 gånger på ett halvår, misstänkt för våldtäkt.
Ringer det ingen klocka här?
Alla människor runt om dessa 2 herrar, hur tänker ni? Tror ni helt blåögt på att tjejerna ljuger? Varför reagerar ingen? En gång är ingen gång, två gånger är en gongong.
Hade jag en polare som hamnade i den situationen skulle jag släpa med personen till psyk, för riktigt normal kan man inte vara.
Förlåt, man ska inte döma. Men i min värld njuter man inte av att göra någon illa. Man tänder inte på att förnedra någon annan fysiskt eller psykiskt. Man får inte stånd av att köra upp en tv-kontroll i rumpan på en tjej som skriker av smärta.
Kan vi se en liten koppling till Rödeby mordet på 15 åringen och Kungsholms mordet?
Kan vi se en koppling i att det rör sig om killar, i grupp?
Kan vi se en koppling i att gränserna suddas ut i all snabbare takt i vad som är manligt och modigt?
Jag har en son och två döttrar. Att hamna i en liknande situation med någon av dem, på endera sidan, är katastrof läge. inte bara för dem utan för alla inblandade.
Men hur berättar jag på bästa sätt för sonen, att modighet inte beräknas av en åsidosatt ensamsjäl som egentligen bara vill bli sedd utan att modighet bestäms av hans egen person? Hur berättar jag för honom att det värsta är inte att vara en fegis och inte haka på utan det värsta är att inte stoppa sig själv?
Och döttrarna, hur fan ska jag få dem att inse, att hänga på de "stora killarna" inte är det ultimata här i livet, att "vara med" inte är höjdpunkten.
Jag har mååånga lååånga år med tjatande framför mig, men fan, jag tar dem.
Någon gav ju upp på de här 3 inblandade och kolla hur det gick för dom.
Den ena av dem har suttit häktad 2 gånger på ett halvår, misstänkt för våldtäkt.
Ringer det ingen klocka här?
Alla människor runt om dessa 2 herrar, hur tänker ni? Tror ni helt blåögt på att tjejerna ljuger? Varför reagerar ingen? En gång är ingen gång, två gånger är en gongong.
Hade jag en polare som hamnade i den situationen skulle jag släpa med personen till psyk, för riktigt normal kan man inte vara.
Förlåt, man ska inte döma. Men i min värld njuter man inte av att göra någon illa. Man tänder inte på att förnedra någon annan fysiskt eller psykiskt. Man får inte stånd av att köra upp en tv-kontroll i rumpan på en tjej som skriker av smärta.
Kan vi se en liten koppling till Rödeby mordet på 15 åringen och Kungsholms mordet?
Kan vi se en koppling i att det rör sig om killar, i grupp?
Kan vi se en koppling i att gränserna suddas ut i all snabbare takt i vad som är manligt och modigt?
Jag har en son och två döttrar. Att hamna i en liknande situation med någon av dem, på endera sidan, är katastrof läge. inte bara för dem utan för alla inblandade.
Men hur berättar jag på bästa sätt för sonen, att modighet inte beräknas av en åsidosatt ensamsjäl som egentligen bara vill bli sedd utan att modighet bestäms av hans egen person? Hur berättar jag för honom att det värsta är inte att vara en fegis och inte haka på utan det värsta är att inte stoppa sig själv?
Och döttrarna, hur fan ska jag få dem att inse, att hänga på de "stora killarna" inte är det ultimata här i livet, att "vara med" inte är höjdpunkten.
Jag har mååånga lååånga år med tjatande framför mig, men fan, jag tar dem.
Någon gav ju upp på de här 3 inblandade och kolla hur det gick för dom.
Gynekologen.
Att gå till gynekologen är kul. Tycker jag. Om man har en så bra som jag har. Han har varit med sen Stora, snart 13 år. Vi snackar om allt, inget är tabu. Han är så trevlig så trevlig. Fast jag kan inte låta bli att tänka på "Gynekologen i Askim" som går på TV på måndagar, undrar om min gynekolog också åker till Frankrike och suger av herrar?
Nä, det gör han ju inte så klart.
Så vi tjitttjattar och gör undersökning och det går fort och jag inser att jag inte har trimmat mig men vad fan. Vad är värst, att komma otrimmad eller trimma sig och framstå som om jag har gjort det enbart för honom?
Sen minns jag att min mamma också går till den här gynekologen.
Inte bja.
Nä, det gör han ju inte så klart.
Så vi tjitttjattar och gör undersökning och det går fort och jag inser att jag inte har trimmat mig men vad fan. Vad är värst, att komma otrimmad eller trimma sig och framstå som om jag har gjort det enbart för honom?
Sen minns jag att min mamma också går till den här gynekologen.
Inte bja.
måndag 15 oktober 2007
Inte intresserad.
Egentligen är det hemskt hur ointresserad jag är. Av allt.
Jag är inte intresserad av vad som händer ute i världen, eller i Sverige.
Jag följer inte med i sporten och skiter i att Sverige spelade i lördags.
Den enda yv serie jag följer och verkligen intresserar mig för är Sopranos. Den är snart slut.
TV nyheterna bryr jag mig inte om.
Filmer ser jag men lägger åt sidan så snart de är slut.
Böcker plöjer jag mest för läsandets skull men bryyyyr mig egentligen inte.
Hösten har kommit och lite tafatt har jag planterat ljung på altanen, men bryr mig inte om att vattna dem så snart dör de.
Julen är snart här men den vill jag inte fira alls så jag bryr mig inte.
Kläder kommer det nya och visst behöver jag men orkar inte, skor likaså.
Mitt hår är alldeles för långt och risigt men orkar inte engagera mig i att boka klipptid.
Mina naglar är nedbitna till det yttersta (vart är det? knogen?) men det rör mig inte i ryggen.
Jag skulle kunna räkna och lista fler saker, men jag bryr mig inte att jag inte bryr mig.
Vad jag behöver är en solresa. Ladda mina batterier. Få tillbaka lite vilja. Få lite lust.
Någon som har en bokad och betald som vill skänka? inte?
Jag är inte intresserad av vad som händer ute i världen, eller i Sverige.
Jag följer inte med i sporten och skiter i att Sverige spelade i lördags.
Den enda yv serie jag följer och verkligen intresserar mig för är Sopranos. Den är snart slut.
TV nyheterna bryr jag mig inte om.
Filmer ser jag men lägger åt sidan så snart de är slut.
Böcker plöjer jag mest för läsandets skull men bryyyyr mig egentligen inte.
Hösten har kommit och lite tafatt har jag planterat ljung på altanen, men bryr mig inte om att vattna dem så snart dör de.
Julen är snart här men den vill jag inte fira alls så jag bryr mig inte.
Kläder kommer det nya och visst behöver jag men orkar inte, skor likaså.
Mitt hår är alldeles för långt och risigt men orkar inte engagera mig i att boka klipptid.
Mina naglar är nedbitna till det yttersta (vart är det? knogen?) men det rör mig inte i ryggen.
Jag skulle kunna räkna och lista fler saker, men jag bryr mig inte att jag inte bryr mig.
Vad jag behöver är en solresa. Ladda mina batterier. Få tillbaka lite vilja. Få lite lust.
Någon som har en bokad och betald som vill skänka? inte?
söndag 14 oktober 2007
Appropå söndag.
Som ska vara en vilodag.
Hur många anammar det?
Hur många passar inte på att
tvätta upp all smutstvätt så att ungarna har rena kläder inför skolveckan
packar gympapåsar, simskole påsar och går igenom låneböckerna
hälsar på släkt och vänner som undrar om man har dött eftersom man aldrig hör av sig
storhandlar mat och gör käcka matlistor (som ändå spricker redan på tisdagen eftersom att man SPYR om man äter blodpudding på en tisdag IGEN)
bäddar rent i alla sängar
dammsuger och våttorkar golv (så skönt att ha det gjort innan veckan)
skruvar ihop sängbordet från IKEA
hänger upp tavlan från IKEA
rensar en hylla i garderoben så att ÄNNU mer kläder kan få plats (ändå står man på onsdagen och väser "jag har fanimig inget att ta pååå mig" )
plockar ihop veckans tidningar, reklam och informationslapar från skolan, ner i en pappkasse (som sedan får stå ute i boden/garaget/valfritt undanskymt ställe tillsammans med 48 andra kassar som snart tar varandra i hand och vandrar själva till pappersinsamlingen
Tell me I am not alone.
Ibland funderar jag på att bli religös bara för att kunna säga att "enligt bibeln ska man vara ledig på söndagar, man ska viiila"
Jag kan till och med ställa upp på att gå i kyrkan om jag sen får ligga på soffan resten av dagen.
Hur många anammar det?
Hur många passar inte på att
tvätta upp all smutstvätt så att ungarna har rena kläder inför skolveckan
packar gympapåsar, simskole påsar och går igenom låneböckerna
hälsar på släkt och vänner som undrar om man har dött eftersom man aldrig hör av sig
storhandlar mat och gör käcka matlistor (som ändå spricker redan på tisdagen eftersom att man SPYR om man äter blodpudding på en tisdag IGEN)
bäddar rent i alla sängar
dammsuger och våttorkar golv (så skönt att ha det gjort innan veckan)
skruvar ihop sängbordet från IKEA
hänger upp tavlan från IKEA
rensar en hylla i garderoben så att ÄNNU mer kläder kan få plats (ändå står man på onsdagen och väser "jag har fanimig inget att ta pååå mig" )
plockar ihop veckans tidningar, reklam och informationslapar från skolan, ner i en pappkasse (som sedan får stå ute i boden/garaget/valfritt undanskymt ställe tillsammans med 48 andra kassar som snart tar varandra i hand och vandrar själva till pappersinsamlingen
Tell me I am not alone.
Ibland funderar jag på att bli religös bara för att kunna säga att "enligt bibeln ska man vara ledig på söndagar, man ska viiila"
Jag kan till och med ställa upp på att gå i kyrkan om jag sen får ligga på soffan resten av dagen.
lördag 13 oktober 2007
Recept
Recept på lyckad lördag:
Sätt klockan på 07:15.
Packa god matsäck.
Ta med lilla och åk till stallet.
Fixa 8 hästar (fånga hagen, borsta, sadla, tränsa) inför turridning.
Rid i 2 timmar, i solskenet, med rosiga kinder och höstvinden i håret. Häpna över de fantastiska höstfärgerna och den oändliga, blåa himmelen.
Fixa efter ridning, borsta, svettäcken, hö osv.
Ät matsäck.
Åk hem och duscha.
Mycket mer än så behövs inte. Kom griniga ungar, kom skitigt hem, kom berg med smutstvätt.
I can handle them all.
Som grädde på moset ska jag till J ikväll och få äta hennes sjuuuukt goda wok. Jag är en lycklig kvinna.
Sätt klockan på 07:15.
Packa god matsäck.
Ta med lilla och åk till stallet.
Fixa 8 hästar (fånga hagen, borsta, sadla, tränsa) inför turridning.
Rid i 2 timmar, i solskenet, med rosiga kinder och höstvinden i håret. Häpna över de fantastiska höstfärgerna och den oändliga, blåa himmelen.
Fixa efter ridning, borsta, svettäcken, hö osv.
Ät matsäck.
Åk hem och duscha.
Mycket mer än så behövs inte. Kom griniga ungar, kom skitigt hem, kom berg med smutstvätt.
I can handle them all.
Som grädde på moset ska jag till J ikväll och få äta hennes sjuuuukt goda wok. Jag är en lycklig kvinna.
fredag 12 oktober 2007
Doris Lessing.
Fick Nobelpriset i litteratur igår. Grattis. De fick inte tag på henne först för hon var ute och shoppade. I like. Så skulle jag också göra om jag var författare, vara ute och shoppa dagarna runt utnämningen av nobelpriset. Så kunde de ringa och ringa medans jag fingrade på dyra Gucci väskor. Undrar om det skulle stå Horace på displayen på mobilen?
Själv slår jag ännu ett rekort i att aldrig ha läst en nobelpristagare. Och det ser inte ut att bli ändring på det heller.
Själv slår jag ännu ett rekort i att aldrig ha läst en nobelpristagare. Och det ser inte ut att bli ändring på det heller.
torsdag 11 oktober 2007
Allvarligt.
Ok ok ok, innan vi kan gå vidare med våra vanliga liv, vem är jag. eller, jag vet ju vem jag är men det vet inte ni. Eller, jooo, det gör ju en del av er för jag har mailat er och sagt att ni ska läsa min nya blogg för annars blir jag ledsen. Eller, det blir jag ju egentligen inte MEN WHAT THE FUCK.
Jag är alltså lite äldre än 23. Jag har 3 barn. Stor fyller 13 snart. Mellan är 8½ och har lite adhd, mer om det en annan gång. Liten är 7 och söt som socker. Vanligt socker that is.
Jag har ett jobb. Heltid. Sjukt bra betalt. Roligt ibland. Inte så krävande.
Jag har en hobby. Rida islandshäst. Eller, jag kan rida kamel i brist på annat men får jag välja blir det islandshäst.
Jag har en man som har gift sig med mig. Han är en ovanlig man för han är sjukt vettig. Han ville skiljas från mig för ett tag sen men det blev inte så. Med andra ord så har vi ett vanligt vardagsliv med passion, glädje, ilska, kääärlek och tårar. Ibland på en och samma dag.
Jag har grundskola och 2 årigt gymnasium, efter det har jag åkt på ett bananskal eller suttit på en räkmacka om ni hellre vill ha det. Jag har med andra ord halkat med till den position jag är idag. Det kanske är ovanligt? Vi får se.
Jag syndar. Jag röker och dricker vin, sprit och öl. Fast inte samtidigt, då får jag ont i huvudet. Jag är uppe sena nätter ibland med goda vänner och skrattar så att jag får ont i magen och dagen efter får barnen hämt pizza och FYYYYYYY nu får alla präktiga morsor slag där ute!
Men mest av allt, älskar jag mina nära och kära så mycket att hjärtat ibland får sprickor och det är väl det som gör mig så vanlig. Jag försöker hitta en balans i ett vardagskaos och ibland gör jag rätt och ibland (ganska ofta faktiskt) gör jag fel och då ligger jag vaken på nätterna och har ont i magen och bannar mig själv men sen gryr en ny dag och jag, och 1000 andra vanliga människor där ute, torkar tårarna och tar nya tag för det är så man gör.
Jag är alltså lite äldre än 23. Jag har 3 barn. Stor fyller 13 snart. Mellan är 8½ och har lite adhd, mer om det en annan gång. Liten är 7 och söt som socker. Vanligt socker that is.
Jag har ett jobb. Heltid. Sjukt bra betalt. Roligt ibland. Inte så krävande.
Jag har en hobby. Rida islandshäst. Eller, jag kan rida kamel i brist på annat men får jag välja blir det islandshäst.
Jag har en man som har gift sig med mig. Han är en ovanlig man för han är sjukt vettig. Han ville skiljas från mig för ett tag sen men det blev inte så. Med andra ord så har vi ett vanligt vardagsliv med passion, glädje, ilska, kääärlek och tårar. Ibland på en och samma dag.
Jag har grundskola och 2 årigt gymnasium, efter det har jag åkt på ett bananskal eller suttit på en räkmacka om ni hellre vill ha det. Jag har med andra ord halkat med till den position jag är idag. Det kanske är ovanligt? Vi får se.
Jag syndar. Jag röker och dricker vin, sprit och öl. Fast inte samtidigt, då får jag ont i huvudet. Jag är uppe sena nätter ibland med goda vänner och skrattar så att jag får ont i magen och dagen efter får barnen hämt pizza och FYYYYYYY nu får alla präktiga morsor slag där ute!
Men mest av allt, älskar jag mina nära och kära så mycket att hjärtat ibland får sprickor och det är väl det som gör mig så vanlig. Jag försöker hitta en balans i ett vardagskaos och ibland gör jag rätt och ibland (ganska ofta faktiskt) gör jag fel och då ligger jag vaken på nätterna och har ont i magen och bannar mig själv men sen gryr en ny dag och jag, och 1000 andra vanliga människor där ute, torkar tårarna och tar nya tag för det är så man gör.
Kort interjuv.
Vanliga mamman sa du, vem är du egentligen?
Åh jag är så vanlig så vanlig, att du skulle inte kunna särskilja mig från 10 andra vanliga mammor hå hå ja ja, inte ens om jag ramlade ner i huvvet på dig.
Men något måste ju skilja dig från mängden?
Ha ha, nej, varför det? Jag är så vanlig så vanlig.
Men varför ska andra läsa dig då?
Eh, va? Har jag sagt det? Att de ska läsa mig? Har jag bett om det? När då? Man har väl en fri vilja?
Varför skriver du på bloggen då?
Fattar du inte det? Jag är ju vanlig. Nu för tiden skriver VANLIGA människor VANLIGA bloggar. Det är det man gör liksom, om man är vanlig. It's the new shit.
Åh jag är så vanlig så vanlig, att du skulle inte kunna särskilja mig från 10 andra vanliga mammor hå hå ja ja, inte ens om jag ramlade ner i huvvet på dig.
Men något måste ju skilja dig från mängden?
Ha ha, nej, varför det? Jag är så vanlig så vanlig.
Men varför ska andra läsa dig då?
Eh, va? Har jag sagt det? Att de ska läsa mig? Har jag bett om det? När då? Man har väl en fri vilja?
Varför skriver du på bloggen då?
Fattar du inte det? Jag är ju vanlig. Nu för tiden skriver VANLIGA människor VANLIGA bloggar. Det är det man gör liksom, om man är vanlig. It's the new shit.
Det här med att vara vanlig...
...är det så illa det?
Varför gör jag det här? Sätter press på mig själv att skriva, varje dag, smått och stort, om allting och ingenting osv osv.
Något behov har jag ju tydligen.
Ärligt, idag läste jag som vanligt Fotbollsfrun. Gillar ju henne men irriterade mig på hennes definiering av ordet White trash.
Sen slog det mig att det är ju ibland mycket jag irriterar mig på hos mammor som bloggar, typ Fotbollsfrun men också Linda Skugge och en del andra.
Kanske vill jag ha en motpol mot de snusförnuftiga, präktiga och allvetande mammorna och vill visa en mamma som är så jävla vanlig att klockorna stannar. Eller nåt.
Vad kommer jag att skriva om?
Ingen jävla aning. Jag vet vad jag INTE kommer skriva om:
- vad jag har på mig för kläder
- vad jag ska äta till middag (om det inte har en mening, om jag äter fårtestiklar så skriver jag :) )
- vad andra mammor ska göra eller inte göra. Eller vad andra MÄNNISKOR ska göra eller inte göra.
Vem jag är?
Vanlig sa jag ju. 1 man, 3 barn (varav den ena går ADHD utredning just nu, om just det kan det bli en del bloggande), 1 hus, 1 bil, 1 jobb, 1 hobby (rida hästar).
Roligare än så blir det inte.
MEn kanske kan jag få någon stackars liten människa att känna sig hemma. Gott så.
Varför gör jag det här? Sätter press på mig själv att skriva, varje dag, smått och stort, om allting och ingenting osv osv.
Något behov har jag ju tydligen.
Ärligt, idag läste jag som vanligt Fotbollsfrun. Gillar ju henne men irriterade mig på hennes definiering av ordet White trash.
Sen slog det mig att det är ju ibland mycket jag irriterar mig på hos mammor som bloggar, typ Fotbollsfrun men också Linda Skugge och en del andra.
Kanske vill jag ha en motpol mot de snusförnuftiga, präktiga och allvetande mammorna och vill visa en mamma som är så jävla vanlig att klockorna stannar. Eller nåt.
Vad kommer jag att skriva om?
Ingen jävla aning. Jag vet vad jag INTE kommer skriva om:
- vad jag har på mig för kläder
- vad jag ska äta till middag (om det inte har en mening, om jag äter fårtestiklar så skriver jag :) )
- vad andra mammor ska göra eller inte göra. Eller vad andra MÄNNISKOR ska göra eller inte göra.
Vem jag är?
Vanlig sa jag ju. 1 man, 3 barn (varav den ena går ADHD utredning just nu, om just det kan det bli en del bloggande), 1 hus, 1 bil, 1 jobb, 1 hobby (rida hästar).
Roligare än så blir det inte.
MEn kanske kan jag få någon stackars liten människa att känna sig hemma. Gott så.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
