Lite allt möjligt.

Det var Desperate på TV igår och det missar man inte, om inte maken ska se hockey förstås så det blev miss de första 15 min.
I alla fall. När jag ser Tom (Lynettes man) så tänker jag alltid; undrar om Lynette vet att han är bög? Nej just det, det var ju i Melrose place det.
Det är ungefär allt jag tänker när jag ser Desperate, svårare än så är det inte.

Annat igår var att jag hade en ULTIMAT läxläsning med Mellan tjejen. Jag var ett GOTT FÖREDÖME. Jag var lugn, tappade inte tålamodet, skyndade inte på henne, fyllde inte i svaren på frågorna och räknade inte ut talen i förväg under matteläxan. Hon var så duktig, hon är så smart, aj löv her. Jag satt ner, heeela tiden, brevid henne. Pratade med lugn röst och styrde bort en störande lilla syster.
Knepet är att växla mellan läxorna. Först lite matte, sen lite svenska, sen lite annat och lite matte igen. Då håller hon humöret uppe och orkar ta sig an problemen som dyker upp. Istället för att sula boken i väggen, välta stolen, riva ner en blomma och krypa under bordet skrikande.

Vi har dessutom fått datum från BUP, nu är utredningen klar, nu ska vi få veta hur vi tar oss an framtiden. Jag skiter i om det blir en diagnos eller inte, det viktigaste är: kan vi få en
handlingsplan?? Gör om gör rätt liksom.
Sjukt är, vi fick vänta 1 år på att få till en utredning, själva utredningen tog en månad. WTF?

Annat är att kommunen säger nej till att bygga hus på den tomt vi vill bygga på. Kommunen har gett förslag på annat ställe att bygga på. Bajsställe. Kommunen kan ta sig i baken.
Vi drar oss tillbaka, slickar våra sår och återkommer med byggplaner/flyttplaner/andra planer.