Kort interjuv.

Vanliga mamman sa du, vem är du egentligen?

Åh jag är så vanlig så vanlig, att du skulle inte kunna särskilja mig från 10 andra vanliga mammor hå hå ja ja, inte ens om jag ramlade ner i huvvet på dig.

Men något måste ju skilja dig från mängden?

Ha ha, nej, varför det? Jag är så vanlig så vanlig.

Men varför ska andra läsa dig då?

Eh, va? Har jag sagt det? Att de ska läsa mig? Har jag bett om det? När då? Man har väl en fri vilja?

Varför skriver du på bloggen då?

Fattar du inte det? Jag är ju vanlig. Nu för tiden skriver VANLIGA människor VANLIGA bloggar. Det är det man gör liksom, om man är vanlig. It's the new shit.