Å bilen går bra?

Jodå, den rullar på.
Mellan låg varken och ojade sig till :15 igår då vaknade Lilla och ojade sig till 02:00 och när jag säger ojar menar jag att de ligger i sängen och beklaaagar sig att de inte kan sova och det blir mer och mer högljutt och jag blir tokig till slut och ber med arg röst att nu får det fan räcka och båda jag och lilla gråter när vi till slut somnar med varandras händer ihopflätade.

Sånt är livet.

Idag var det High Chaparall. Stora hade en kompis, hon som också ska gå utredning för ADHD. En uuursöt tjej med pillemarisk blick som också retar gallfeber på sina föräldrar men på bortaplan är hon så mysig. Det blev bio, "Förtrollad", gå och se! Fantastiskt bra! Sen hem till oss. Tjejerna gör allt på en och samma gång. Inom 5 minuter kör de radiobil, leker affär, dansar, sjunger och leker veterinär. Leken startar, byts och avslutas på några sekunder. Ingen annan än den här tjejen hänger med Mellan för de tänker i 130 båda två.
Nu ska hon sova över. Lilla har tagit sin tillflykt till J&J, hon klarar inte av sin storasyster x 2.
Vi får se hur det går, om hon stannar hela natten eller vänder hem vid läggdags, som vår Mellan. Viljan finns men när mörkret sänker sig brukar hemlängtan tränga sig på.

Nu dammsuger dom Mellans rum. Bara därför att.

Sånt är livet. Med ADHD.