Glömde säga att det blev fred. Som det alltid blir, jag vet. Men den här gången fick jag en ursäkt för den här gången var jag inte bara långsint och bitchig utan jag var faktiskt sårad (och jävligt känslig eftersom att jag slutat röka, oh well) men åh, men åh vad det värmer skönt, jag hatar hatar hatar när vi ligger långt ifrån varandra.
Du är mitt allt. Utan dig är jag inget.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar