Förra onsdagen mulade jag och J in våra finfina tjejer i bilen med packning och begav oss mot Sälenfjällen. Sent omsider kommer vi fram till Tandådalen, urmysig stuga mitt i backen med bastu (stugan alltså, inte backen). Senare på natten kommer karlarna, de kunde inte slita sig från hockey utan bilade miss i nassen.
Sen följde 4 intensiva dagar med skidåkning, vinande vindar, ymniga snöfall, kalla lår, frusna kinder, lyckliga leenden över att klara en backe utan att ramla, fniss i liften, fniss i bastun, sömniga ögon på morgonkvisten, värk i vader, otaliga skrattanfall, mumsig mat, kall öl, kallt vin, godis i mängder, UB's bullar och kärleksmums och saknaden efter hundarna...Vi hade en fantastisk minivecka med friska (nåja, Ebba har ju tapperhetsmedalj i flera år framåt, legat 3 veckor med höftsnuva och kastar sig sedan ut i backen med stela ben) barn, glada föräldrar och underbara dagar utomhus.
Detta kommer vi att leva på länge, nästa års resa är redan planerad.
Nu hänger det på dig Lars-Göran!
Vad vi tycker om att komma hem till vardagen? komma hem till högar med jobb, högar med tvätt hemma, högar med räkningar.
Bajs, rent ut sagt.
Imorgon fyller Mellan 10 år, bara det är en historia att berätta.
Mellan, tio år imorgon!
La Familia på toppen i Tandådalen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar