tisdag 29 april 2008

Lunch

Det blev Burger King. Jag hittar ju inte i gallerian som ligger brevid det kontor där jag befinner mig idag. Jag hittar ingenstans. Fast jag har varit här flera gånger blir jag vilse så fort jag rundar ett hörn. Jag letar efter något annat men hittar bara kläder, kläder, kläder. Plötsligt Burger King och då ger jag upp. Fy fan. Fast jag gick hit från kontoret, bra där. Solen skiner och jag hatar verkligen att ha för mycket kläder på mig när det är varmt. Hatar hatar hatar.
Passerar flera pilsnergubbar i gröngräset och just idag avundas jag dem.
En kall pilsner, en cig och no worries. Bara lägga sig ner och vila lite och sen på't igen.

En gång för länge sedan.
Solig vacker dag. Jag slutar jobbet tidigt, L har nog inte ens varit på jobbet. Har hon ett jobb? Minns inte. Vi köper en back med Carlsberg och lägger oss i en slänt. Där ligger vi hela dagen och dricker pilsner, röker Gula Blend och filosiferar. Löser världsproblemen. Jag har nya solglajjor från H&M. Vi blir lagom runda under fötterna, den där eftermiddagen. Skrattar åt ingenting. På kvällen går vi ut och vad jag minns var det så där lagom crazy och galet som det bara var på den tiden. Minns inte vilka vi hängde ihop med just då, vilka pojkar som hade våra hjärtan. men solen sken och just där, just då, hade vi inga större problem än hur vi skulle hålla ölen kall hela eftermiddagen.

Det tänker jag på, när jag promenerar tillbaka till det trista jävla kontoret efter lunchen.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Ååh, nostalgi, livet var rätt avslappnat på den tiden.../S

Vanliga mamman sa...

Japp, inte hade vi mycket att oroa oss över, det skaffade vi oss sen. *suck*

Anonym sa...

Jag tror året var 1992 eller var det 1993. Jag minns det som igår.
Backen låg kyld i vatteninloppet i staden vi bodde i. Fötterna nuddade nästan vattnet som slog upp under gångbryggan. Inga bekymmer, fastän vi just då trodde att det inte kunde bli värre än livet var då. Vi blev rosiga om kinderna sen om det var den gassande solen eller ölen eller kanske bara livet. Vi var lagom runda under fötterna när kvällen kom. En av mina bästa minnen, helt klart.

Kram
L