Vart tog den söta lilla solen vägen.

Grått igen. Trött. Sover inte på nätterna. Vänder och vrider, kliar, funderar. Igår; grina lite. Kändes bra, man ska grina ofta, rensa kanalerna. Men inte somna jag för det. Hatar min egen långsinthet som egentligen är ledsamhet som inte vill böja sig, ge vika, ge efter, visa svaghet. Stark som fan utanpå, vill ha rättvisa, skälver inuti av rädsla för att inte duga, räcka till.
Oh well.

Valborg idag. Vill ha brasa och mys med glad familj. Men läget är mer spänt än i Gaza remsan, Mellanöstern. Vill att fredsmäklare kommer hit och löser konflikt för jag orkar inte, faktiskt. Har löst så mycket konflikter att mitt förråd har sinat. Nu finns bara trots och envishet kvar och det kommer man ingenstans med, se på Bush.

Ska rida mycket de kommande dagarna. Balsam för orolig själ. Lugnar, stillar. Me like.
Icke att förglömma, middag med gamla tjejgänget på lördag. Längtar vansinnigt, vet att jag kommer skratta så där galet mycket, tokskratt, vemodigt nostalgiskratt.

Skulle behöva göra en Plura. Åka iväg till ingenstans med mig själv. Få förunnat men behövligt. Men vem ska sköta allt då?