måndag 9 mars 2009

Linda Skugge never ending story...

Läser nånstans att Linda Skugge ska skilja sig. Jag vet inte, är det intressant eller inte? Okej då, litegrann.
Det är intressant för att linda propagerat för barn och kärnfamilj och villa och karriär.
Intressant för att jag och många fler har undrat hur hon har fått ihop det och varför är människan så stressad och varför hörs ingenting om hennes man?
Nu är hon ju tydlig med att hon vill vara själv, försörja sig själv och att ingen kvinna behöver en man.
Eh?

Alltså, bara för att hennes man var en slapptask är ju inte alla män det. Det finns ju faktiskt män som bollar med jobb/ungar/hundar/fritidsaktiviteter och middagar lika mycket som kvinnor gör. I 95% av de fall där kvinnan beklagar sig över att mannen inget gör, är det deras eget fel. För de LÅTER männen göra ingenting. Många kvinnor anser sig göra saker bäst och låter inte männen komma in och männen vill inget annat än att äta god mat och knulla nångång så de tjafsar inte om det, de låter surkärringen göra på sitt sätt så det blir lugn och ro.
Jag har aldrig förstått det där med lugn och ro, har jag lugn och ro är det lugnet innan kaoset så då får man stirra upp lite. Jag skriker och gapar om inte min man gör det hans ska, det vill säga, samma som jag. Allt ska delas. HAN kan lämna/hämta barn, handla och laga middag, mata och rasta hunden, tvätta och vika kläder, dammsuga och skura golv, göra matsäck och läsa läxor. Likaväl kan JAG tanka och besikta bilen, spika upp hyllor och måla om väggar osv osv. Jag tänker inte tjöta om det, för mig är det inget konstigt. Sen är det ju så, att ibland har nån av oss mindre tid pga saker man inte kan styra över som jobbmöten som kastas in eller annat trams och då kompromissar man men om maken sen tror att han kan glida räkmacka en vanlig vecka så tror han fel och han har insett det nu.

Nu var det ju inte om det jag skulle orda, jag tänkte ju skriva nåt om att Linda Skugge skiljer sig och det är väl trist för henne men bra ändå för om det inte funkar ska man ju faktiskt hitta en annan utväg men om det inte funkade för att hon inte släppte in mannen, ja tough luck. Om det inte funkade för att han var en slapptask, ja tough luck, då kan man ju undra varför hon stannade kvar så länge. Hon som har mål i mun varför sa hon inget då om han nu inte gjorde ett skit och hon fick dra hela lasset och inte behövde en man? Det är ledsamt att se hur hon försöker försvara sig själv, trösta sig själv med att hennes barn har världens bästa morsa bara för att hon lever som hon gör.
MINA barn har världens bästa morse för INGEN älskar dem mer än jag gör och jag skulle vara en LIKA BRA morsa om jag var arbetslös och gick hemma hela dagarna på sjukbidrag, så det så, för INGEN kan älska dem så villkorslöst som jag.
Skulle vara min man då men har fullt upp med dammsugningen så han hinner nog inte tänka på det.

Lite virrigt det här men så kan det gå på en måndagseftermiddag...

Inga kommentarer: