Igår fick jag ett samtal från specialpedagogen på Storas skola, hon hade hittat Stora i korridoren, strax efter en konflikt han haft. Stora var superledsen, skakade och grät.
När jag gick och la mig på söndagskvällen mådde Stora finfint, han var glad och nöjd, hade en tjejkompis där, han skrattade och jag visste att han mådde bra.
Men tydligen hände något senare. Eefter att kompisen åkt hem? Jag vet inte. Via sms? Via email? Jag vet inte. Men något hände som gjorde Stora så ledsen att han skar sina armar och fick psykbryt på en lärare som bad honom stoppa undan telefonen.
Helt seriöst, jag vet inte vad jag ska göra, han svänger så snabbt, snabbare än aktiekurserna, jag hinner verkligen inte med.
Vi pratar på telefon igår eftermiddag och han är ledsen men lugn, vill inte berätta per telefon utan vi tar det sen och när jag väl komer hem är han ute med kompisar och ramlar in till middagen med 4 fnittriga, tonåriga kompisar som snabbt stänger dörren till hans rum och vi hör deras skratt hela kvällen men det är skönt för jag tror inte man skrattar när man skär sig men nu undrar man ju om vi ska bevaka när skrattet tystnar, är det då skärandet börjar?
Jag vet inte, hur ska jag veta och hur ska jag kunna ta reda på?
Jag vet bara just nu att jag har en blöt filt av trötthet över mig och en sanslös, avgrundsdjup längtan i magen av att åka till solen.
När jag gick och la mig på söndagskvällen mådde Stora finfint, han var glad och nöjd, hade en tjejkompis där, han skrattade och jag visste att han mådde bra.
Men tydligen hände något senare. Eefter att kompisen åkt hem? Jag vet inte. Via sms? Via email? Jag vet inte. Men något hände som gjorde Stora så ledsen att han skar sina armar och fick psykbryt på en lärare som bad honom stoppa undan telefonen.
Helt seriöst, jag vet inte vad jag ska göra, han svänger så snabbt, snabbare än aktiekurserna, jag hinner verkligen inte med.
Vi pratar på telefon igår eftermiddag och han är ledsen men lugn, vill inte berätta per telefon utan vi tar det sen och när jag väl komer hem är han ute med kompisar och ramlar in till middagen med 4 fnittriga, tonåriga kompisar som snabbt stänger dörren till hans rum och vi hör deras skratt hela kvällen men det är skönt för jag tror inte man skrattar när man skär sig men nu undrar man ju om vi ska bevaka när skrattet tystnar, är det då skärandet börjar?
Jag vet inte, hur ska jag veta och hur ska jag kunna ta reda på?
Jag vet bara just nu att jag har en blöt filt av trötthet över mig och en sanslös, avgrundsdjup längtan i magen av att åka till solen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar