Tigermum attacks.

Alltså, tiger mamman, det är jag det. Så inihelvete.

I våras kommer maken hemsläpande med en karl och deklarerar det här är xxxx bla bla bla, vi har gått i samma skola bla bla bla och nu har han och hans tjej flyttat hit o bla bla bla. Ja ni hajar. Jag la inte ner så mycket energi, tycker han kan ha sina kompisar ibland o jag mina, vi är inte så lika där angående vad vi vill ha för utbyte av våra vänner, ok, J&J är vi enad front om, där har vi vår match men iallafall, back to story.
De sitter på verandan o tjittjattar o dricker kaffe och jag hör inifrån (så jävla trevlig är jag, liksom inte intresserad, säger hej och går därifrån) och jag hör hur den här lilla snubben, börjar tjöta om än det ena än det andra, hur han tycker si och hur man gör så och jag tänker jaha, vi har en liten besserwisserschneizer på vår egendom men jag bryr mig fortfarande inte men så hör jag hur han börjar tjöta om kvinnor hit och dit, typ i nedsättande ton i stil med att kvinnor ska stå vid spisen osv och här stänger jag ev ena örat för jag lägger inte energi på så korkade snubbar och jag är halvvägs ifrån att gå ut och fråga MAKEN va fan han spenderar tid med den här lilla miniGUBBEN för men jag besinnar mig. Tills.
Lilla gubben kommenterar barnen, mina och makens alltså, som far omkring, som alltid lika intresserade av nya människor, Mellan är mitt i sitt esse, mitt i testa-smeten som alla nya utsätts för och då hör jag. Hur han menande till dem, säger:
-Jaaaa, såna där får en ju verkligen att inse varför man inte vill skaffa barn, hö hö hö och sen typ klappar han sin mage och ska nu åka hem till tanten hö hö och kolla att hon gjort sin plikt hö hö hö och notera, NOTERA att han är lika gammal som maken, dvs, 32 jävla år!!!

Jag la ner. Sorterade ut honom, hans tjej och heeeela hans jävla liv som totalt bortkastat time. Maken har sedan dess haft sparsam kontakt då och då, varit där och tagit en bira osv osv.
Tills nu.

Kära J berättar om ett annat par, som vi bl.a. delade nyårsafton med som hade råkat på lilla gubben på en fest i helgen och i en diskussion angående gemensamma bekanta kom de fram till att de kände oss. Varpå den här jävla karln börjar orera om VÅRA BARN! Förstå att jag börjar irra redan här, jag är så förbannad att det kokar. På en fest. Där ingen utom han och det här andra paret känner oss, sitter han och pratar vitt och brett om att våra barn är sjövilda/ingen pli på/ouppfostrade och fans moster.
Han har träffat dem, vad? 1? 2 gånger? Han vet INGENTING om barn, har inga egna, umgås säkerligen aldrig med barn, vet absolut ingenting om Mellan eller något alls om barn med den diagnos hon faktiskt har.

Paret som känner oss, som var där, hade tagit oss i försvar och ifrågasatt hur han kunde uttala sig om det, att de kände oss, och barnen, de försvarade oss. Tacksamhet, känner jag där.

Men du, lilla gubben. Jag hoppas att du aldrig får barn. Du är inte välkommen till oss, någonsin. Maken har struktit dig ur bekantskapslistan. Du gick över en gräns din jävla lillkuk. Nästa gång du har något att säga om mina barn, säg dom till mig, eller maken, rakt i ansiktet. Men sitt för fan inte på nån jävla bonnfest i en håla och orera om något du inte vet något om. Ditt patetiska lilla as. Stackars dig som har som partytrick att lägga ut andras barn på en fest. Fuck you.

Iallafall så har vi en lugn trevlig kväll, förutom att jag har vält granen och Mellan har haft huvudvärk och nackvärk. Nu ska vi snart natta. Kram på er.